Årets sista dag

Årets sista dag. Då får man äta oxfilé både till lunch och middag. Lyxigt och gott. Men det bästa av allt; man får även äta rå potatis med lite salt på till mellanmål. Mums! Imorgon blir det andra bullar.

God jul Susanne önskar Susanne!

Två dagar innan julafton ger jag mig själv en julklapp. En välbehövlig sådan då den förra plattången sett sina bästa dagar. Lite letande på Internet och en tur till Net on net, sen var det klart. God jul till mig själv två dagar för tidigt!

Nu vänder det!

Idag kl 11.11 vänder det. Då blir det ljusare och ljusare ute. Knappt märkbart till en början, men man vet att det i alla fall går åt rätt håll. Imorgon är det lite ljusare än idag. Härligt! Eller ja, språkpolisen kom på sig själv. Det blir ju faktiskt inte ljusare, utan ljust längre tid.

Om nu inte jorden går under idag...

Choklad och glögg

Choklad är gott. Glögg är gott. Chokladglögg är också helt ok, men jag föredrar dem nog var för sig.

Dagens aktivitet

Det är inte dåligt att bygga sin första snögubbe innan man fyllt tre månader. Eller...vem ska jag skylla på? Han är väl lite för liten än för att det ska verka trovärdigt..

Bränn bocken!

Gävlebocken brann i år igen. Tråkigt säger vissa, rätt säger jag. Fast jag tycker den kunde få stå kvar över jul. Eller, när jag bodde i Gävle tyckte jag det. Nu spelar det egentligen ingen roll. Men ok, för sakens skull då. Men såklart den ska eldas upp. Det är ju det den är känd för. Skulle den inte brinna så skulle ingen bry sig. Gävle, som annars är en rätt grå och tråkig stad, får ju publicitet världen över pga detta. Det måste väl ändå de flesta förstå? 

Kanske skulle Gävle kommun göra ett event av det hela och bränna upp bocken istället för att plocka ner den när det är dags? Om ingen annan hunnit före såklart...

En kall vinterdag

Till Nobels ära

10 december. Det är inte bara exakt två veckor kvar till julafton, utan det är även Nobeldagen. I väntan på kvällens festligheter firar Albin och jag med lunch i Nobels ära. Albin säger att hans mjölk minsann är minst lika god som den där middagen som serveras i Stadshuset ikväll. Och min mat... ja den ser väl inte direkt lyxig ut, men den är minsann bra god den också. Uppklädda i mysbyxor och munkjacka intar vi dagens måltid. Glufs Glufs och så var det slut. Nu vilar vi våra mätta magar i soffan för att orka med festen ikväll.

För övrigt vore det himla skoj om alla de som serverar maten på Nobelfesten ikväll var utklädda till pepparkaksgubbar.

Snöskottning

Snöskottning är den enda fysiska aktiviteten jag får för tillfället, förutom promenader. Men även det var några dagar sedan. Nu har jag iallafall skottat upp en gång så Albin och jag kan ut och slira med vagnen i eftermiddag. Tyvärr har vi dock för liten tomt för att det ska kunna bli riktig motion. Synd, för det skulle behövas. Men efter nyår ska jag ta tag i den biten igen också - som alla andra.

Vilken bragd

Bragdguldet till Lisa Nordén. Grattis och varsågod. Du fick min röst. För en gångs skull röstade jag på den som vann. Det hör inte till vanligheterna, varken i sportsammanhang eller något annat.

Första advent

Bonde söker fru

Igår skulle bönderna göra sina val. Jag satt såklart bänkad framför teven. En del val var lätta, andra svårare - både för bönderna och för oss tittare att förutspå. Bönderna vet säkert bäst själva. Ändå kan jag inte låta bli att tycka att minst en valde helt fel.
Men vad vet jag? Jag är ju bara en vanlig tv-tittare som egentligen har oerhört lite insyn i vad som hänt där på gården. Man kan ju inte ligga sömnlös för det, men nog väntar jag redan på nästa onsdag då fortsättningen följer. Hur går det på resan? Men framförallt vill jag veta; hur gick det sen??

Hej vinter

Gårdagens morgonregn byttes mot snö. Nu är det vitt så långt ögat når.
Tyvärr börjar det redan likna slask och blask. Jag är inte jätteförtjust i vintern, men ska det ändå komma snö så låt den ligga kvar.

Det finns inte mycket som engagerar så som vädret. Det går att diskutera i oändlighet. Du kan stoppa någon på gatan och kommentera snön utan att det verkar konstigt. Varför? Inte skulle man väl börja diskutera andra saker med främmande människor hur som helst.

Det räckte med att gå ut till parkeringen för att konstatera: Jag måste köpa nya vinterskor!

Dagens skörd

Hej vinter!

Vinterstudion är igång och därmed är helgerna framöver räddade. Vem kan motstå att se på längdskidor och höra fantastiska Blommans inlevelse? Inte jag. Den dagen Blomman slutar kommentera försvinner halva nöjet.

Nya vägar

Idag är det typiskt tandläkarväder. Grått och småregnigt. Då passade vi på att utforska nya marker. Fastnar lätt i samma hjulspår på de dagliga promenaderna. Men man kan ju faktiskt svänga vänster istället för höger. Så mycket nytt man kan upptäcka då! En stor skog, gator jag inte visste fanns och hus som bara finns i drömmen. Som att vandra i en annan värld. En helt vanlig promenad, men ändå så annorlunda. Imorgon kanske det blir samma runda bakofram. Då ser jag säkerligen helt andra saker.

Nu väntar jag på dagens avsnitt av Ellen. Vissa saker ska man bara inte ändra på.

Tondöva puckon

Peter Jihde undrar på Nyhetsmorgon om det är möjligt för vanliga tondöva puckon att lära sig sjunga. Det var hans ord, inte mina. Sekunder senare visas ett klipp på Håkan Hellström. Så rätt! Han om någon är ett levande exempel på att man inte behöver kunna sjunga klockrent. Han låter nog faktiskt värre än mig.

Som tur är så är det inte så många som får äran att höra mig sjunga. Men nu sjunger jag faktiskt mer än någonsin. Men för att ta sig igenom Var bor du lilla råtta och Vipp-på-rumpan-affär med hedern i behåll krävs inte några avancerade tester. Tur är väl det.

Dagen efter

Idag handlar nyheterna bara om en sak. Nästan. Förutom det där partiet vi inte pratar om så är det bara Zlatan man ser och här om. Precis som den omtalade 4-4 matchen mot Tyskland så såg jag inte slutet på matchen. Verkar som jag missade något. Eller? Jag är ju egentligen inte intresserad. Ett snyggt mål hit eller dit. Kommer ju ändå få se det ett antal gånger idag. Om och om igen...

Idag ät alla s utbytta mot z. Ord som zzzuper och fantazzztiskt duggar tätt.
Med all rätta. Zlatan är inte en i mängden. Han är i en klass för sig. Från en annan värld och han förtjänar att hyllas om och om igen. Men vad hände med att det bara var en vanlig träningsmatch som inte alls var viktig på något sätt? Jo, mr Z ändrade på det.

Blogga från mobilen

Jag sitter ju inte vid datorn så ofta längre. Har inte riktigt tid. Men nu för tiden kan man ju göra allt i mobilen. Det finns en app för allt. Så nu är det ddags att testa det; blogga från mobilen. Kanske fortsätter jag. Kanske inte.  Vi får se.

Det är natt.  Albin har vaknat,  ätit och somnat igen. Och jag, ja jag har bara vaknat. Kanske är det dags att somna om även för mig. Det är ju snart dags för samma ritual igen.

Låda för låda..

Nya äventyr väntar bakom hörnet. Om 1,5 månad är det dags att lämna Ladugårdsängen för Adolfsberg. Fjärde stället jag kommer bo på i Örebro. Jag började på norr och har sakta men säkert förflyttat mig längre söderut. Det är varmare där sägs det. Så där stannar vi nog ett tag. Varmt eller inte.. Snart är det alltså dags att börja packa och bo i flyttlådor för en stund.  Det får det väl vara värt. 5 rum istället för 2,5 - jag kommer ju kunna ha ett helt rum som garderob! Men det är nog inte tillåtet.

Ord som flyttlådor, släpkärra, kånka och bära gör mig trött. Tröttare. Godnatt.

Kuckelikuuu

Påskledighetens sista dag börjar närma sig sitt slut. Jag är fullproppad med godis och så är även påskägget som nu är inställt i ett skåp. Det som är bra med påsken är att man kan äta hur mycket godis som helst och sen skylla på att det faktisk är påsk. Och bara en gång om året dessutom. Och tur är kanske det... Speciellt om man som jag har varit supersnäll hela året och därför tydligen förtjänat hela tre påskägg i år! Får se om jag kommer i jobboutfiten imorrn... Några godisbitar till kvällen gör väl ingen större skillnad?

Skatt

Jag förstår inte det här med skatten. Varför kan man inte bara betala så mycket som man ska? För andra året i rad, när jag öppnar skattesedeln och förväntar mig en trevlig present till midsommar, så får jag istället en bomb kastad rakt i ansiktet på mig. Och en text med orden "Trodde du ja!" Jävla skit skatt tänker jag och stänger igen kuvertet igen. Jag tjurar en stund. Sen tar jag fram miniräknaren, fixar och trixar lite och helt plötsligt inser jag att jag kanske kan köpa mig en ny kjol till midsommar ändå. Och faktiskt gå plus på det. Ibland är inte den där skatten så dum ändå.

God morgon.

Jag jobbar, äter och sover. Emellanåt tar jag en promenad och får lite frisk luft också. Det ska vara nyttigt sägs det. Tid och ork att blogga finns inte riktigt. Det är väl en prioriteringsfråga. En vacker dag kanske den prioriteringen ändras igen. Imorgon, om en vecka eller om ett halvår - det vet man inte. Men en sak vet jag i alla fall. Att om jag ska komma i tid till jobbet så är det dags att börja göra sig redo nu.

Vore inte så dumt!

Jag har ansökt om att få bli Solresors resereporter på Cypern eller Kreta under en vecka. Vill du också ansöka så gör du det här.

Vann rätt låt?

Det är frågan som brukar ställas såhär dagen efter. I år verkar svenska folket, juryn och media enigare än någonsin. Det lät ju som om det var klart redan innan. Globen är rund och där kan allting hända, men i år blev det som förväntat. Loreen får åka till Baku. Hon är duktig, jätteduktig. En säker artist och en ok låt. Vad som går hem i Europa kan man aldrig riktigt veta..

Jag lyfte aldrig på luren, men hemma i soffan fick Danny min röst.

Ringa polisen?

Söndag kväll. Vi lämnar Motala och mörkret börjar lägga sig. När vi närmar oss Hammarsundet möter vi två mörklädda och mörkhyade varelser som går i väggrenen. Helt omöjliga att se på önskvärt avstånd. Mitt på bron möter vi ytterligare två och strax efter kommer en till.

Följande dialog utspelar sig:
J: "Dom var svåra att se."
S: "Ja, dom var mörka i ansiktet också va?"
J: "Ja".
Tankarna börjar snurra i S huvud. Ingen bil vid vägkanten. Och det är absolut inget ställe man är ute och promenerar på.
S: "Såg ut som somailer." (Som att man kan se det i mörkret) "Stackare, dom har säkert blivit avsläppta här av nån lastbilschaffis."
J: "Ska jag ringa polisen?"
Det hela resulterar i att J ringer polisen. Ha säger att vi mött fem somailer på vägen vid Hammarsundet. Dom har inga reflexer och kommer med lite otur bli påkörda. Det hela låter väldigt roligt när man sitter bredvid och lyssnar. Fem somalier ute på kvällspromenad...so what? Hade vi ringt om de vore svenskar? Knappast.

S skrattar och skrattar, tårarna rinner och vägen blir allt suddigare. Dags att skärpa till sig. Men det hela blir ganska komiskt när man börjar tänka efter. Ringa till polisen för att folk är ute och går på vägen. S skrattar och skrattar. S tänker för sig själv att det här blir minsann nåt att blogga om. Vilket J naturligtvis också snart kommer på och säger:
"Du får inte skriva om det här på bloggen! I så fall får du skriva att det var du som ringde och inte jag."
S skrattar vidare och påpekar att på bloggen skrivs bara sanningen.

Träningsprogram

Jag har precis snickrat ihop ett träningsprogram till Jonas. Han ska ju springa Göteborgsvarvet i maj. Det börjar på tisdag och slutar lördagen den 12 maj då loppet går av stapeln. Det är kul att göra träningsprogram. Det är kul att göra till mig själv också, men ännu roligare blir det när det är nån annan som ska få svettas. Och jag kommer ju dessutom kunna ha hyffsat bra koll på om han fuskar eller inte. Speciellt nöjd är jag med meningen som står längst ned på pappret "Eventuella ändringar får inte göras utan att först samråda med tränaren". Schemat är inte så plågsamt som man kan tro. Han kommer nog tacka mig en vacker dag.

Vår?

Tog en promenad ute i friska luften och det känns som att våren är på väg. Det blir ljusare och varmare, man blir piggare och gladare. Det är skönt att gå ut och man behöver inte fundera på om man ska ha långkalsonger eller inte. Det finns hopp! Även om det bara är 20 februari och allt kan hända..

Nyklippt

Idag har jag varit hos frisören. Jag brukar alltid vela in i det längsta innan jag går dit. Klippa mycket, klippa lite, långt här eller kort där och när jag går därifrån brukar jag tycka att jag ser hemsk ut. Men när jag kommer hem och får styla det som jag vill så är jag ändå oftast nöjd. Förstår inte varför frisörer envisas med att man ska se ut som en gammal tant när man går därifrån. Visst, jag är inte purfärsk längre, men det var ju samma visa för 10 år sedan! Nu har jag hittat några tjejer som har en salong på krypavstånd hemifrån. Tredje gången jag besöker dem nu. Det är bra betyg för att vara mig. Dom förstår precis, dom klipper som man vill ha det och bäst av allt - man slipper gömma håret under mössan när man går därifrån!

Tjuvkikar på gymmet

Det är intressant att studera folk på gymmet. Man ser ganska snabbt vilka som har koll på läget och vilka som inte har det. Jag försöker att inte bry mig allt för mycket om vad andra gör, men ibland kan jag bara inte låta bli att smygtitta. Det finns de som kan sina övningar och utan tvekan gör dem rätt. Sen finns det dom som tror att dom kan, men i själva verket tränar dom nånting helt annat än det är tänkt. Det är dessa personer som mina ögon brukar fastna på. Jag funderar tyst för mig själv "Vad gör han?" eller "Hur tänker hon nu?". Flera av dessa personer riskerar att få problem istället om de fortsätter träna på samma sätt. Sen säger jag till mig själv: "Sköt dig själv!" Så jag sköter mig själv. Precis som alla andra gör.

Där jag tränar har jag aldrig sett någon gyminstruktör som spontant går fram och rättar eller ger tips. Det tror jag att många tränande skulle ha nytta av. Även jag. Det är ju uppenbart att mångas träning skulle ledas i en positiv riktning. Det hjälper inte att man första dagen på gymmet för åtta år sedan hade en timma med instruktör. Jag kanske ska lägga det i förslagslådan. Om det nu fanns någon.

När ska jag lära mig?

Jag är, enligt mig själv, bra på att äta lagom mycket. Förutom när det kommer till tacos! Då finns det inga gränser. Detta fick jag erfara igår (igen). Efter att ha gått upp kl 06.00 och ätit frukost, då hungern redan plågat mig nån timma, så upprepade jag för mig själv hela dagen att "inatt ska jag minsann inte vakna och vara hungrig!" Det gjorde jag inte heller. Efter att ha tryckt i mig tacos tills jag nästan svimmade, så kunde jag över två timmar senare fortfarande knappt resa mig ur soffan och gå till sängen. Jag har lite att lära när det gäller tacoätning, i övrigt är jag nästan fullärd.

Jag kan flyga, jag är inte rädd.

Att sitta i ett flygplan 10 000 meter över marken är inte min största hobby. Jag har aldrig tyckt att det är speciellt trevligt, men det funkar. En enda gång har jag åkt med Ryanair. Det kändes inte värre än någon annan flygresa, även om planet var desto skruttigare. För några dagar sedan gick Ryanairs piloter ut och varnade för säkerheten på deras flygningar. Det ställs orimliga krav på piloterna som knappt vågar ringa och sjukskriva sig. Med största sannolikhet händer inget oväntat, men vad händer den dagen då det gör det? Jag var inte direkt sugen på att åka med Ryanair innan och jag är det definitivt inte nu. Flera flygbolag har gått i konkurs den senaste tiden. Synd att inte Ryanair var ett av dom så man slapp fundera på saken. Det är ju trots allt ofta pengarna som styr.

Pension

Jag har nyligen börjat pensionsspara. Det är visst bra att göra det, sägs det. Men efter de senaste dagarnas debatt så känns det inte så angeläget. De styrande anser att vi ska arbeta tills vi fyller 75 år. Medelåldern i Sverige är 78 för män och 83 för kvinnor. Då är det inte många år kvar som man behöver ta ut pension. Enligt Reinfeldt är det nödvändigt för att klara ut de framtida kostnaderna, eller som det heter på politikerspråk - säkra välfärden. Visst, antalet äldre ökar och det kommer behövas mera pengar, så långt är jag med. Det kanske han skulle ha tänkt på när han sänkte skatterna för alla som arbetar idag, då verkade den där välfärden inte så viktig. På skatteintäkter finns många miljarder att tjäna.

Människor som orkar och vill ska självklart kunna jobba efter 65, men jag tror inte att det är så många. Var ska alla jobb komma ifrån? De unga som vill in på arbetsmarknaden blir väl knappast färre. Men vad vet jag? Jag är bara en vanlig Svensson. Och intresserad av politik är jag inte heller.

Just nu är det oviktigt hur länge jag kommer arbeta - autogirot rullar på ändå.

Kall dag

Det har varit en ganska aktiv vecka. Idag har jag kompenserat det med att sitta i morgonrock fram till lunch. Bara för att jag kan. Det är kallt ute och jag kan se genom fönstret hur folk fryser. I eftermiddag ska jag också gå ut i kylan. Men först ska jag njuta klart av värmen i morgonrocken. Och fundera på om jag ska skriva nåt vettigt.

Nystart

Som hemmafru behöver jag något att spendera dagarna med. Söka jobb, träna och laga mat tar ju trots allt inte all min vakna tid. Det finns inte hur många jobb som helst, kroppen orkar inte träna hur många timmar som helst och frysen är nästan överfylld med matlådor redan efter en vecka. Startade därför en ny blogg, kanske kan jag få lite inspiration till att skriva.